tisdag 27 mars 2012

Reflektion - Moment 2

Processdokumentation
Under vårt senaste a-lagsmöte bestämdes att vi skall dokumentera elevers arbete digitalt. Vi skall börja i år 6 under so-lektionerna. Idén och motiveringarna är plockade från kurslitteratur under denna kurs, men det som gjorde det angeläget var vårt enorma behov av att  få elever att reflektera över hur de använder sin arbetstid i skolan. Förhoppningen är att de nu skall se sig själva ”in action” och utifrån de rörliga bilderna få hjälp att reflektera och utveckla sin målmedvetenhet i skolan.
Nu är min kurs över. Den sista uppgiften gav ny energi. Det dåliga samvetet över att inte arbetar tillräckligt med källkritik och ”Netikett” gjorde sig väl påmint. Det positiva var att jag under mitt arbete med min sista kursuppgift ”Mediers påverkan i lärmiljö” fick massor av input. En och annan lektion kring detta finns nu planerad för eleverna att starta upp med efter påsklovet. Medieradet.se visade sig vara en guldgruva för oss pedagoger.
Under arbetet med denna kursuppgift fick jag också mycket värdefull information kring ungas medievanor samt deras behov av att kunna mer om internet. Den informationen kommer jag att använda för att visa på fler möjligheter att arbeta digitalt för alla, men också vad man bör tänka på för att då använda internet ”säkert”. Eleverna kommer också att få jobba med olika scenarier och få resonera kring hur man kan och bör förhålla sig till dem.
Att arbeta med rörlig bild i form av film har jag en lång tradition av. Mina elever skriver manus, följer filmkurvor, spelar in, redigerar och analyserar film. Det nya för mig var att själv genomföra den arbetsuppgift som jag vanligtvis ger mina elever. Som jag skrev i tidigare blogg-inlägg så var det ett uppvaknande. Jag upplevde att uppgiften var mycket stimulerande och lärorik, men också mycket mer kravfylld än vad jag tidigare trott. Vad jag kommit att uppvärdera efter att ha genomfört denna uppgift själv, är arbetet som mina elever utför i grupp. Samarbetet. Förmågan att leda, ta initiativ, säga ifrån, våga uttrycka sina åsikter, vila i att man inte alltid kan få sin vilja igenom. Tillit till sin egna och andras förmåga. Att arbeta med rörlig bild utvecklar så mycket mer än just ämnet som behandlas och mediet som används.
Ytterligare en reflektion kring rörlig bild gäller I-padens funktioner. Med hjälp av detta verktyg blir det lättare och snabbare att skapa och redigera film för eleverna än tidigare då jag använde videokamera. Detta skapar förutsättningar att”hinna” använda detta verktyg oftare.

Mediers påverkan i lärmiljöer

Redogörelse - Mediers påverkan i lärmiljöer
Att jobba i skolan med ungdomar innebär per automatik att jag måste ha kunskap om mediers påverkan på barns och ungas olika typer av lärande. Jag arbetar med åldersgruppen 12-16 år och enligt en undersökning som Medierådet gjort  (http://mediebarn.se/12-16-ar/) är internet den fritidsaktivitet som flest unga ägnar sig åt. ”70 % av alla 12–16-åringar anger internet som den aktivitet de oftast brukar syssla med på sin fritid/efter skolan. Det innebär att internetanvändningen på några år av barnens uppväxt gått om att göra läxor, träffa kompisar, sporta, spela dator-/tv-spel samt titta på tv/dvd”. 
För 12-16 åringar är därmed medier en viktig och naturlig del i livet och i vardagen. Min erfarenhet är också att det är bland det roligaste de vet att få jobba med i skolan. Det gäller både internet användningen som sökverktyg, socialt medium eller för film och spel. Detta ställer  krav på mig att skaffa mig verktyg för att arbeta med dessa medier och ge eleverna möjlighet att skaffa sig förhållningssätt som gagnar dem i deras utveckling och välbefinnande. 
I  Medierådets rapport ”Ungar & Medier 2010” så fann jag konkreta tips på hur jag i  min undervisning kan diskutera medievanor och mediebruk tillsammans med 
mina elever. Syftet är att ge eleverna möjlighet att reflektera kring sitt eget och andra ungas mediebruk och dess fördelar, nackdelar och eventuella konsekvenser.
Det går också att utläsa ur ”Ungar & Medier 2010” att det finns könsskillnader kring vad ungdomarna använder internet till. Pojkar spelar dator-/tv-spel i betydligt högre grad än flickor och att pojkar tittar betydligt mer på klipp. Flickor är mer benägna att umgås på sociala sajter som Facebook, chatta, blogga, läsa andras bloggar, mejla och göra skolarbete.
Det ställer krav på skolan att se till att eleverna får kunskap om mediets fördelar samt verktyg och metoder kring hur man använder internet på ett säkert sätt. Men också hur man hanterar medierna på ett ansvarsfullt sätt. 
På statens medieråd, och under kampanjnamnet ”Det unga internet” finns material att använda kring detta arbete.
Ytterligare en aspekt kring mediers påverkan i lärmiljöer handlar om kunskap om internet och källkritik. Det får jag återkomma till vid ett annat tillfälle eftersom antalet ord överskridits i detta inlägg. Källkritiken ligger mig särskilt varmt om hjärtat och är mycket spännande eftersom min erfarenhet är att eleverna och många pedagoger, inklusive mig själv, är mycket osäkra på detta område. Samtidigt är detta ett område som har stort utrymme i de nya kursplanerna i LPO11. Kanske bör bibliotekarierna jobba mer offensivt i detta arbete och ”pusha” oss pedagoger...
I publikationen Expert på medier – digital kompetens i Lgr 11 (Mediekompass och Statens medieråd, 2011) ges förslag och konkreta exempel till lärare hur vi kan använda medier i undervisningen och samtidigt stärka elevernas kompetens kring källkritik.