Mediers påverkan i lärmiljöer

Redogörelse - Mediers påverkan i lärmiljöer

Att jobba i skolan med ungdomar innebär per automatik att jag måste ha kunskap om mediers påverkan på barns och ungas olika typer av lärande. Jag arbetar med åldersgruppen 12-16 år och enligt en undersökning som Medierådet gjort  (http://mediebarn.se/12-16-ar/) är internet den fritidsaktivitet som flest unga ägnar sig åt. ”70 % av alla 12–16-åringar anger internet som den aktivitet de oftast brukar syssla med på sin fritid/efter skolan. Det innebär att internetanvändningen på några år av barnens uppväxt gått om att göra läxor, träffa kompisar, sporta, spela dator-/tv-spel samt titta på tv/dvd”. 

För 12-16 åringar är därmed medier en viktig och naturlig del i livet och i vardagen. Min erfarenhet är också att det är bland det roligaste de vet att få jobba med i skolan. Det gäller både internet användningen som sökverktyg, socialt medium eller för film och spel. Detta ställer  krav på mig att skaffa mig verktyg för att arbeta med dessa medier och ge eleverna möjlighet att skaffa sig förhållningssätt som gagnar dem i deras utveckling och välbefinnande. 

I  Medierådets rapport ”Ungar & Medier 2010” så fann jag konkreta tips på hur jag i  min undervisning kan diskutera medievanor och mediebruk tillsammans med 

mina elever. Syftet är att ge eleverna möjlighet att reflektera kring sitt eget och andra ungas mediebruk och dess fördelar, nackdelar och eventuella konsekvenser.

Det går också att utläsa ur ”Ungar & Medier 2010” att det finns könsskillnader kring vad ungdomarna använder internet till. Pojkar spelar dator-/tv-spel i betydligt högre grad än flickor och att pojkar tittar betydligt mer på klipp. Flickor är mer benägna att umgås på sociala sajter som Facebook, chatta, blogga, läsa andras bloggar, mejla och göra skolarbete.

Det ställer krav på skolan att se till att eleverna får kunskap om mediets fördelar samt verktyg och metoder kring hur man använder internet på ett säkert sätt. Men också hur man hanterar medierna på ett ansvarsfullt sätt. 

På statens medieråd, och under kampanjnamnet ”Det unga internet” finns material att använda kring detta arbete.

Ytterligare en aspekt kring mediers påverkan i lärmiljöer handlar om kunskap om internet och källkritik. Det får jag återkomma till vid ett annat tillfälle eftersom antalet ord överskridits i detta inlägg. Källkritiken ligger mig särskilt varmt om hjärtat och är mycket spännande eftersom min erfarenhet är att eleverna och många pedagoger, inklusive mig själv, är mycket osäkra på detta område. Samtidigt är detta ett område som har stort utrymme i de nya kursplanerna i LPO11. Kanske bör bibliotekarierna jobba mer offensivt i detta arbete och ”pusha” oss pedagoger...

I publikationen Expert på medier – digital kompetens i Lgr 11 (Mediekompass och Statens medieråd, 2011) ges förslag och konkreta exempel till lärare hur vi kan använda medier i undervisningen och samtidigt stärka elevernas kompetens kring källkritik.