Reflektion - Moment 2

Processdokumentation

Under vårt senaste a-lagsmöte bestämdes att vi skall dokumentera elevers arbete digitalt. Vi skall börja i år 6 under so-lektionerna. Idén och motiveringarna är plockade från kurslitteratur under denna kurs, men det som gjorde det angeläget var vårt enorma behov av att  få elever att reflektera över hur de använder sin arbetstid i skolan. Förhoppningen är att de nu skall se sig själva ”in action” och utifrån de rörliga bilderna få hjälp att reflektera och utveckla sin målmedvetenhet i skolan.

Nu är min kurs över. Den sista uppgiften gav ny energi. Det dåliga samvetet över att inte arbetar tillräckligt med källkritik och ”Netikett” gjorde sig väl påmint. Det positiva var att jag under mitt arbete med min sista kursuppgift ”Mediers påverkan i lärmiljö” fick massor av input. En och annan lektion kring detta finns nu planerad för eleverna att starta upp med efter påsklovet. Medieradet.se visade sig vara en guldgruva för oss pedagoger.

Under arbetet med denna kursuppgift fick jag också mycket värdefull information kring ungas medievanor samt deras behov av att kunna mer om internet. Den informationen kommer jag att använda för att visa på fler möjligheter att arbeta digitalt för alla, men också vad man bör tänka på för att då använda internet ”säkert”. Eleverna kommer också att få jobba med olika scenarier och få resonera kring hur man kan och bör förhålla sig till dem.

Att arbeta med rörlig bild i form av film har jag en lång tradition av. Mina elever skriver manus, följer filmkurvor, spelar in, redigerar och analyserar film. Det nya för mig var att själv genomföra den arbetsuppgift som jag vanligtvis ger mina elever. Som jag skrev i tidigare blogg-inlägg så var det ett uppvaknande. Jag upplevde att uppgiften var mycket stimulerande och lärorik, men också mycket mer kravfylld än vad jag tidigare trott. Vad jag kommit att uppvärdera efter att ha genomfört denna uppgift själv, är arbetet som mina elever utför i grupp. Samarbetet. Förmågan att leda, ta initiativ, säga ifrån, våga uttrycka sina åsikter, vila i att man inte alltid kan få sin vilja igenom. Tillit till sin egna och andras förmåga. Att arbeta med rörlig bild utvecklar så mycket mer än just ämnet som behandlas och mediet som används.

Ytterligare en reflektion kring rörlig bild gäller I-padens funktioner. Med hjälp av detta verktyg blir det lättare och snabbare att skapa och redigera film för eleverna än tidigare då jag använde videokamera. Detta skapar förutsättningar att”hinna” använda detta verktyg oftare.

Mediers påverkan i lärmiljöer

Redogörelse - Mediers påverkan i lärmiljöer

Att jobba i skolan med ungdomar innebär per automatik att jag måste ha kunskap om mediers påverkan på barns och ungas olika typer av lärande. Jag arbetar med åldersgruppen 12-16 år och enligt en undersökning som Medierådet gjort  (http://mediebarn.se/12-16-ar/) är internet den fritidsaktivitet som flest unga ägnar sig åt. ”70 % av alla 12–16-åringar anger internet som den aktivitet de oftast brukar syssla med på sin fritid/efter skolan. Det innebär att internetanvändningen på några år av barnens uppväxt gått om att göra läxor, träffa kompisar, sporta, spela dator-/tv-spel samt titta på tv/dvd”. 

För 12-16 åringar är därmed medier en viktig och naturlig del i livet och i vardagen. Min erfarenhet är också att det är bland det roligaste de vet att få jobba med i skolan. Det gäller både internet användningen som sökverktyg, socialt medium eller för film och spel. Detta ställer  krav på mig att skaffa mig verktyg för att arbeta med dessa medier och ge eleverna möjlighet att skaffa sig förhållningssätt som gagnar dem i deras utveckling och välbefinnande. 

I  Medierådets rapport ”Ungar & Medier 2010” så fann jag konkreta tips på hur jag i  min undervisning kan diskutera medievanor och mediebruk tillsammans med 

mina elever. Syftet är att ge eleverna möjlighet att reflektera kring sitt eget och andra ungas mediebruk och dess fördelar, nackdelar och eventuella konsekvenser.

Det går också att utläsa ur ”Ungar & Medier 2010” att det finns könsskillnader kring vad ungdomarna använder internet till. Pojkar spelar dator-/tv-spel i betydligt högre grad än flickor och att pojkar tittar betydligt mer på klipp. Flickor är mer benägna att umgås på sociala sajter som Facebook, chatta, blogga, läsa andras bloggar, mejla och göra skolarbete.

Det ställer krav på skolan att se till att eleverna får kunskap om mediets fördelar samt verktyg och metoder kring hur man använder internet på ett säkert sätt. Men också hur man hanterar medierna på ett ansvarsfullt sätt. 

På statens medieråd, och under kampanjnamnet ”Det unga internet” finns material att använda kring detta arbete.

Ytterligare en aspekt kring mediers påverkan i lärmiljöer handlar om kunskap om internet och källkritik. Det får jag återkomma till vid ett annat tillfälle eftersom antalet ord överskridits i detta inlägg. Källkritiken ligger mig särskilt varmt om hjärtat och är mycket spännande eftersom min erfarenhet är att eleverna och många pedagoger, inklusive mig själv, är mycket osäkra på detta område. Samtidigt är detta ett område som har stort utrymme i de nya kursplanerna i LPO11. Kanske bör bibliotekarierna jobba mer offensivt i detta arbete och ”pusha” oss pedagoger...

I publikationen Expert på medier – digital kompetens i Lgr 11 (Mediekompass och Statens medieråd, 2011) ges förslag och konkreta exempel till lärare hur vi kan använda medier i undervisningen och samtidigt stärka elevernas kompetens kring källkritik. 

Manus, storyboard och reflektion kring filmskapande

Filmmanus: En film om... lärande
"I-pad i vardagen"

Synopsis: Vilka förmågor tränas och kunskaper anskaffas och utvecklas under en dag när en 11-åring leker och har tillgång till en I-Pad.

Genom att möta en elvaåring i olika dagliga situationer belyses hur han använder sin I-Pad som en naturlig del av vardagen och samtidigt tränar och utvecklar olika förmågor och kunskaper.

Textmanus:

Scen 0: Filma Eu:s förmågor (de förmågor vi finner i Lpo 11) och som de valt att framföra som prio ett för elever att utveckla och på så sätt vara väl förberedda inför framtiden.

Scen 1: Svepning över bostadsområdet (musik)

Scen 2: Väckarklockan på ipaden ringer, pojken vaknar sömningt, stänger av och väljer att snabbt kolla av facebook. Fnittrar över något och skriver en kommentar.
Kollar också av wordfeud på eng, prövar på ett ord, frågar om det finns, får inget svar, kollar av på Google vad det betyder.

Scen3: Ringer på dörren. Kompis,

Scen 3.1: spelar fotboll, Tränar fintar.
Tar foto. Försöker lägga upp på facebook, funkar inte, pojke vinkar till kompis, de prövar olika sätt ihop. Resonerar. Tillslut fungerar det. Gör ”high five”

Scen 3.2: Går hem och in till pojken. Filmas bakifrån. Pojken studsar bollen och småpratar med sin kamrat. Kan också vara spark.

Scen 4: Söker på how to do, ex om en fint. Pekar och skrattar

Scen 5: På med fotbollskläder, ev matchkläder,

Scen5.1: Ser pojken cykla på träning eller match.

Scen 6: Säger hej då, måste jobba lite med inlämningsarbetet i so till på torsdag.

Scen 7: Tar fram, söker på podcasts på paddan. Hittar om Tuveraset eller något annat. Sätter i lurarna och lyssnar. Gör anteckningar samtidigt på paddan.

Scen 8: Sitter i soffan och ser en indisk film på tv. Säger högt med frågande röst, KARMA? Vad är det? Kompis rycker på axlarna.
Googlar upp det. Ev skriver en kommentar på facebook, Vem tror på Karma?

Scen 9: Sitter i sängen, skypar, + spelar minecraft. Kör på engelska. Ngt om en ”wall under water and diamond...” Hörs säga ok, tittar på klockan och säger godnatt på engelska.
Släcker lampan. Det blir svart.
Scen 10: Ev Skylt, VILKA FÖRMÅGOR HAR TRÄNATS OCH UTVECKLATS? (eller för övertydligt?)


Reflektion kring mitt filmskapande och kring filmen ”I-pad i vardagen”

Efter att ha läst kurslitteraturen ”Mediaboken Manus och dramaturgi för film” fick jag inspiration att pröva, ett för mig, nytt sätt att berätta på. Jag har under många år jobbat med filmskapande tillsammans med mina elever och då alltid använt filmkurvan som mall och utgångspunkt. Nu var det dags att pröva ett nytt grepp.
Under detta läsår har vi implementerat LGR11 i skolan. I den framgår att eleverna skall träna och utveckla sina förmågor i form av produktion i sin lärsituation, ej reproduktion som var vanlig tidigare. Skånhällaskolan bestämde sig då för att satsa på en till en och lärverktyget I-Pad. Det innebär att eleverna inte bara får använda sina ”paddor” i skolan utan även hemma och på sin fritid. Vilka vinster kommer skolan, samhället och eventuellt Sveriges framtid till godo då? Vilka produktiva, kreativa möjligheter växer fram av det?
Dessa aspekter ligger till grund för min synopsis och mitt manus. Det är också anledningen till att tittaren i ett tidigt skede i filmen möter olika förmågorna i form av skriftliga ord. De möter vi i trappan upp till pojkens rum där pojken snart kommer att vakna och påbörja sin helt vanliga dag.
Det skall tilläggas att de klassiska ingredienserna finns med, så som t ex presentation av miljö, huvudperson och ett problem som löses med hjälp av samarbete.

Att arbeta med manus är mycket intressant.
Trots god planering så gör omständigheterna att förändringar hela tiden krävs. I mitt fall föll snö, is la sig på sjön och planerade aktiviteter fick bytas ut, scener kastas om och helt nya tillkomma. Flexibilitet och kreativitet blev ett måste.


Det gör också filmskapandet mer spännande och blir i elevsituationer ett utmärkt tillfälle att träna samarbete, ledarskapsförmågor och kommunikation.
I mitt fall handlade det mest om att muta mina skådespelare så de var med på de nya turerna.

Jag är mycket förvånad över att jag, trots alla mina närbilder och extrema närbilder i storyboarden inte fick med fler i filmen. Förmodligen har jag under filmningen upplevt att jag står nära, men när jag nu ser klippen inser jag att så inte är fallet. Det försämrade tydligheten i min film. Jag försökte kompensera genom att klippa in stillbilder i vissa fall, ex bild på ”Minecraft”.


Det kanske jag borde haft fler av. Å andra sidan lämnar en övertydlig film lite åt tittaren att reflektera kring och det är ju syftet med min film.
En svår balansgång som jag funderade mycket kring när det gäller min avslutning av filmen. Bör man ha med en frågeställning eller räcker inledningen av filmen för att tittaren skall reflektera kring lärande? Tillslut valde jag att ha med frågan, helt enkelt för att vara på den säkra sidan.


Eftersom filmen knappt innehåller något tal blir ljud och musik extra viktiga. Jag försökte därför att byta musik vid scenövergångar där en ny aktivitet inleds. Musikens tempo var också tänkt att passa till scenens innehåll. För att förstärka filmupplevelsen ytterligare prövade jag också med specialeffekter som pålagd applåd och publikjubel. Kunde passat bra när barnen ser på hockeyinslaget på paddan eller vid målgörrandet på sjön. Till sist valde jag trots allt att inte ha med det eftersom det gav en ”sit com känsla” vilket jag inte eftersträvade.


Dags för filmvisning. Håll till godo...









- Posted using BlogPress from my iPad